Håll Sverige Rent släpper Skräprapporten 2026

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur skräp i stadsmiljö förändrats över tid – och enligt rapporten har mängden skräp i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 procent av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt är det enligt undersökningen bara en av tio som erkänner att de själva skräpat ner.

30 procents minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter backar

De nationella skräpmätningarna pekar på att skräpet i stadsmiljö totalt har minskat med 30 procent sedan 2023. Håll Sverige Rent lyfter särskilt att flera typer av plastskräp minskat kraftigt:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 procent
• Plastkorkar: minus 62 procent (i samband med regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 procent
• Påsklämmor: minus 81 procent

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar har gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. Enligt den nationella skräpmätningen från 2025 utgör:

• Fimpar 46 procent av allt skräp i stadsmiljö
• Snus 23 procent av allt skräp i stadsmiljö

Inräknat andra nikotinrelaterade föremål (som snusdosor, cigarettpaket och vejps) uppges nikotinskräpet totalt stå för cirka 70 procent av allt skräp som hittas i stadsmiljö. Josefin Carlring säger också: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera hur det kan se ut i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt resultaten till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål. I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar minskar i förbrukning – men syns inte i skräpet

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att tidigare ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Håll Sverige Rent hänvisar även till att de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten visar stora skillnader mellan svenska havsområden. Längs Västerhavet uppmättes 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand, vilket enligt pressmeddelandet är en ökning med 55 procent jämfört med 2024. Det är också 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Håll Sverige Rent uppger att 99 procent av skräpet längs västkusten är plast och att en stor del är kopplat till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 procent av det skräp som hittades under 2025, enligt pressmeddelandet.