Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatmål

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Det handlar främst om utsläpp i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt IVL:s pressmeddelande pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via så kallad ETS-flex.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan innebära förlorade intäkter på 5–8 miljarder

IVL bedömer att om Sverige använder ETS-flex fullt ut innebär det en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Den kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

Efter ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för att hantera det återstående gapet

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott i ESR-sektorn, vilket gör både tillgång och kostnad osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via ETS-flex.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Missas åtagandet även året därpå kan gapet skrivas upp igen, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att täcka eller minska utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner bli aktuella. Enligt IVL kan dessa, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen presenteras även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.