KramforsNytt

Gudmundrå hembygdsgård – Kramfors tätorts levande minne

Gudmundrå hembygdsgård – Kramfors tätorts levande minne
Foto: Björn Lindahl (Google Places)

Gudmundrå hembygdsgård är Kramfors tätorts levande minne – från Skogströmsgården till dragspelsmuseet och bagarstugeprojektet.

Gudmundrå hembygdsgård – Kramfors tätorts levande minne

Det finns platser i Kramfors där stadens historia går att ta på. Gudmundrå hembygdsgård, som många här i stan fortfarande kallar Kramfors hembygdsgård, är en sådan plats: en levande gårdsmiljö strax utanför centrum där Östbygården, Skogströmsgården, dragspelsmuseet och en hel rad små föremål berättar om hur vårt samhälle vuxit fram. För oss som bor här fungerar hembygdsgården inte bara som museum utan som en samlingspunkt där minnen, fika och framtidsplaner möts.

Bakgrund: vad är Gudmundrå hembygdsgård?

Officiellt är det Gudmundrå hembygdsgård – hembygdsföreningens gårdsområde – som avses när vi pratar om Kramfors hembygdsgård. Hembygdsföreningen är ansluten till Ångermanlands hembygdsförbund och bedriver verksamhet året runt. Här finns flera byggnader från 1800‑ och 1900‑talet, ett dragspelsmuseum och den unika Sten Bergvall‑skivsamlingen med flera tusen dragspelsinspelningar. Gården har blivit en plats där både den lokala industriepoken och det vardagliga nöjeslivet i Ådalen visas upp.

Lokal betydelse: varför hembygdsgården betyder så mycket för Kramfors

I kommunens dokument kallas hembygdsgårdarna för ”vårt gemensamma minne”. Det stämmer väl för Gudmundrå: här kan vi uppleva ett litet Kramfors före moderniseringen — torpet, gårdshusen och alla föremål som talar om hushållning, sågverk och fester. Hembygdsgården bidrar konkret till kommunens kulturmiljöarbete och dyker regelbundet upp i program för nationaldagen, skolprojekt och evenemang. När kommunen behöver praktisk hjälp vid centrala högtider är det ofta hembygdsföreningen som ställer upp med kaffe, kakor och ett varmt välkomnande.

Vad som finns att se och göra på gården

  • Östbygården – huvudbyggnaden och utgångspunkten för många utställningar och studiecirklar.
  • Skogströmsgården – ett 1800‑talstorp som räddades och flyttades till gården 1965 när Ådalsskolan byggdes.
  • Dragspelsmuseet & Sten Bergvall‑samlingen – ett av gårdens mest unika inslag med flera tusen inspelningar som speglar Ådalens musik‑ och dansliv.
  • Harpunkanonen – ett udda men talande föremål som knyter hembygdsgården till både kustens jakt- och sjöfartstraditioner.
  • Bagarstugan – en verksamhetsplats som under 2025 fått särskilda medel för upprustning och tillgänglighetsanpassning.

Guldkorn och mindre kända fakta

  • Skogströmsgården stod ursprungligen där Ådalsskolans aula ligger i dag – torpet plockades ner och återuppfördes på hembygdsgården 1965.
  • Sten Bergvall‑samlingen gör hembygdsgården till en kulturskatt för den som vill studera dansmuzikens lokala historia; samlingen omfattar flera tusen dragspelsinspelningar.
  • Hembygdsföreningen driver året‑runt‑verksamhet: marknader, temautställningar, studiecirklar och servering – det är vardagsnära kultur i praktiken.
  • Bagarstugeprojektet har ett tydligt pedagogiskt mål – här ska barn och unga få lära sig traditionellt bakande, samtidigt som byggnaden görs tillgänglig för fler.

Aktuellt läge och vad som händer nu

Det senaste större stödet kom i april 2025 då Allmänna arvsfonden beviljade 541 000 kronor för ombyggnation och tillgänglighetsåtgärder i bagarstugan. Projektet syftar till att göra bagarstugan tryggare att använda, tilläggsisolera den och göra verksamhet möjlig året runt – en viktig satsning som öppnar gården för fler grupper, inte minst barn, unga och personer med funktionsnedsättning.

Under 2025–2026 fortsätter föreningen att hålla marknader, fikaservering och temadagar. Hembygdsgården samarbetar också med Studieförbundet Vuxenskolan och skolor i kommunen; studiecirklar som resulterat i utställningar visar hur föreningen både förvaltar och skapar lokal kunskap. Driften vilar i hög grad på ideella krafter, men samverkan med kommunen och externa fonder visar att det finns stöd för att utveckla gårdens roll framåt.

Framtidsutsikter: varför vi behöver hembygdsgården även framöver

I ett Kramfors där unga flyttar i sökandet efter jobb och utbildning riskerar många lokala platser att tappa sin betydelse. Gudmundrå hembygdsgård kan bidra till samhällsbyggnad genom att vara en plats för stolthet, lärande och social sammanhållning. Genom att kombinera traditioner (bakning, dragspelskvällar, torpmiljöer) med moderna inslag (tillgänglighetsanpassning, samarbeten med skola och digital presentation) kan gården fortsätta vara relevant – både som kulturhistorisk resurs och som daglig mötesplats för Kramforsborna.

Kom hit för en fika, följ en utställning, ta med barnbarnen till bagarstugan när den öppnar för undervisning – eller bara strosa runt och upptäck de små detaljerna som gör vårt Kramfors unikt. Gudmundrå hembygdsgård är inget museum som bara tittar bakåt; det är en plats där historia, gemenskap och framtid möts.

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system, AI och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma. Vänligen anmäl fel via "Anmäl fel" under artikeln.

Fler artiklar i Samhälle